Hej världen, Hej bloggen!
har ni saknat mig? det hoppas jag!
nu blir det ett riktigt långt inlägg!

Förklaring till rubriken måste ni kunna lista ut själva annars ska jag nu tala om det för er:  Dessa 4 dagar har varit dom värsta i mitt liv, att vakna upp efter en operation är det obehagligaste som finns. Smärtan det första dygnet var hemskt och då var allt ett helvete, tur att det var världens mysigaste sjukhus och personalen var jätte bra! Smärtan blir bättre för varje dag och samma gäller magen (äcklig information, men igår spydde jag rejält!). Det som är jobbigaste är att vara handikappad, att inte kunna göra vad som helst, att behöva fråga om hjälp med allting, att bli så rastlös- resan har bara börjat än, kryckorna kommer vara mina vänner i ungefär 6veckor men jag hoppas verkligen att det blir en kortare tid!

Imorse orkade jag mig upp för en innebandy match,
anna och mina flickor är så duktiga, vi blir så stolt!!!

åhh,jag vill göra massa roliga saker,
taggar utomlandsresan somfan nu tjejor!<3

till sist vill jag tack för alla gulliga telefonsamtal, sms,
presenter och bara omtanke, det är gult värd, ni är guld värd!
mamma har varit bäst, tack för allt!!

dröjer nog inte länge tills jag återkommer,
den som lever får se, ha det bäst, kram!